Sequence break ============== Sequence Break är ett lågbudgetfynd som på ytan förenar Cronenberg-skräck med arkadlegenden om Polybius. Små, udda detaljer som störde och gnagde i en annars vältrimmad film föll på plats som pusselbitar efter den tvära vändingen i slutet. Det här är egentligen en psykologisk thriller om resan från pojke till man - rädslan för intimitet, ansvar och livmodern. En enskild blodig scen etsade sig fast genom sin råhet, men den största behållningen är inte våld, skräck eller maskinsex utan att analysera de psykologiska undertonerna och handlingen. Handlingen i korthet ==================== En nörd arbetar med att laga gamla arkadmaskiner och en dag besöker en ung spelintresserad tjej butiken. Hon fattar tycke för honom men i sin blyghet låtsas han upptagen - med att stirra på en menlös kontakt. De möts senare utanför jobbet och en tafatt berättad romans inleds där hon som av en händelse delar alla hans intressen! Romansen prövas när en mystisk arkadmaskin får vår nörd att sjunka tillbaka i sin egen värld. Välgjorda men minimalistiska specialeffekter får kött, maskindelar och sex att flyta samman och eggande balanserar mellan erotik och äckel. Allt detta i dramatiskt färgad ljussättning som löper genom hela filmen. Eskalerande vansinne och död driver handlingen huvudstupa in i maskinens inre till något av ett antiklimax och förvåning över det plötsliga slutet. Men när eftertexterna rullar går din hjärna på högvarv för att passa in alla bitarna som filmskaparna skickligt och obemärkt lagt ut. Handlingen är inte komplex men väl berättad genom klassika klichéer. Även en amatör som jag kan läsa signalerna och tolka dem. Tolkning (spoilers!) ==================== I slutet av filmen spolas alla händelser bokstavligt talat tillbaka till början när nörd möter flicka - med skillnaden att han nu möter hennes blick och hennes intresse. Jag tror att hela huvudhandlingen är en visualisering av en skräckfylld vision av framtiden som får nörden att inte vilja tala med flickan. Han är samtididigt lockad av intimiteten - representerad av sexmaskinen - men skrämd av att tappa sin frihet och sin tekniska passion - yterst hotad av det skrämmande prospektet att bli fader. Den groteska huvudhandlingen är blott en framtidsvision, utgrenad från ögonblicket som vi spolas tillbaka till. Det är framtiden för nörden som inte vågar möta kvinnans blick och i slutändan slutar ensam med sina maskiner - den enda passionen i hans pojklika liv. Den kvinnliga sensualiteten växer in i hans arkadspelsvärld som lockande men skrämmande; den snärjer honom med kablar, tar ifrån honom hans frihet och i dess sköte finns det som skrämmer unga män mest - faderskapet, i form av ett dotterkort. I filmens slutskede sliter han detta ur maskinen och kramar sönder det. Det gråter först som ett barn men dess sista, väsande ljud är insektslika - det är sin rädsla han förgör, inte ett barn.